19–25 maj

Det finns lopp. Och så finns det S:t Hans Extreme.

I torsdags gav jag mig ut på 6 timmar i backig terräng, regn i luften och mjölksyra i varje hörn av kroppen. Det är sällan jag funderar på att kliva av ett lopp efter ett halvt varv – men det gjorde jag här. Och ändå fortsatte jag. För att det var kul? Nej. För att jag är envis? Absolut.

Jag har sprungit en hel del genom åren – men det här var ett av de jobbigaste loppen jag någonsin kört. Och ändå hatälskade jag det. Lera, höjdmeter, lunk, svordomar. Men också funktionärer med leenden, medlöpare med pepp, och en målgång som kändes bättre än alla andra den här veckan.

Utöver loppet blev det tre gympass – ganska snälla men ändå stabila – och två lugna löppass för att få igång kroppen igen. Känner mig lite sänkt nu efter loppet men också… rätt nöjd.

Veckans känsla: Sliten men stolt.

Veckans ord: Backe.

Kommentar från SimpelHälsa:

Starkt jobbat Mattias – S:t Hans är ett monsterlopp och vi vet att du hatar att kliva av, så vi är inte ett dugg förvånade att du höll hela vägen.

Men! Vecka efter en sådan urladdning är inte rätt läge att jaga siffror. Här kommer tre konkreta tips till dig:

1. Byt ut ett gympass nästa vecka mot rörlighet/stretch/aktiverande yoga – din kropp kommer tacka dig.
2. Ta ett “pratpass” med Jenny eller någon annan – zon 1, snacktempo, 40–60 min. Det återhämtar mer än du tror.
3. Skriv ner hur kroppen känns varje dag i tre meningar. Det låter töntigt men hjälper dig se mönster (och bromsa i tid nästa gång du kör monsterlopp mitt i veckan…).

Du behöver inte vila – du behöver återhämtningskvalitet.

Vi ser och hejar på dig!

• Facebook
• Instagram
• LinkedIn
• Pinterest